Lillans födelse

Nu har nästan en hel vecka gått sen lillan kom till världen. Tiden har knatat på otroligt fort men här kommer en liten sammanfattning av tiden från söndag 1/6 till tisdag 3/6. Uppdatering på resten av veckan kommer men nu ska lilltjejen ha mat :)

Söndag 1/6 - Mycket sammandragningar hela dagen men inte mer än vad jag haft de senaste dagarna. Vid 22- snåret får jag molvärk i magen men heller inget som vi direkt kopplar till att det är på G. Molvärk har man ju haft förr :). 23:30 går jag på toaletten och inser när jag reser mig att jag lyckats kissa på golvet inte alls kul. Snarare lite pinsamt så jag torkar raskt upp och går i väg till sovrummet, där det ve och fasa händer igen! Börjar fundera på om jag kanske int alls kissat på golvet och ju fler steg jag tar ju mer kommer det. Inser då att vattnet gått. 23:40 ringer vi förlossningen som ber att vi ska komma in för att mäta värkar och hjärtljud på lillan.

Måndag 2/6 - 00:10 är vi inne på förlossningen där dom mäter värkar och hjärtljud. Allt är bara bra, värkarna har kommit igång lite smått och är regelbundna men glesa och svaga så vi får åka hem igen för att invänta att värkarna kommer minst 3 på 10 minuter samt att dom är fortsatt regelbundna.

Har värkar hela natten som tilltar i styrka och kommer tätare men inte tillräckligt tätt, blir inte mycket sömn denna natt. 09:50 åker vi in till förlossningen igen för att kolla läget på lillan samt för att vi klockat värkarna som nu är mycket starkare samt att de kommer med ca 3,5 minuters mellanrum. Väl där har värkarna glesat ut igen och dom vågar då inte undersöka för att se om man öppnat sig ngt, detta pga infektionsrisken. Vid detta laget känns det riktigt jobbigt då värkarna är så starka att jag knappt vet vart jag ska ta vägen och den TENS-apparat jag lånat fungerar väl sådär men det är iallafall ngt att pyssla med. I och med att jag inte sovit så får jag med mig två Citodon (som starkare alvedon) hem för att kunna sova ngt. Dessa hjälper föga när värkarna tilltar i styrka och börjar trycka ordentligt nedåt. Så mkt att jag inte klarar av att ta dom liggandes eller ståendes längre utan måste stå på knä.

Vi pratar med förlossningen flera ggr under kvällen för att höra oss för om olika saker, samtalen skedde vid 16, 21 och 22. Berörde bland annat min kroppstemperatur då jag inte fick få feber då det kunde tyda på infektion.

Tisdag 3/6 - vi kom ju in till sjukhuset vid 8 på morgonen för en kontroll samt för att en läkare skulle ta ställning till igångsättning och eventuell metod för detta. Vid detta laget så var värkarna starka men väldigt glesa, som minst 7 minuter emellan och som mest 20. Kändes väldigt jobbigt att veta att nu blir man igångsatt och då tar det mest troligen minst 10 timmar till innan det blir baby. Så förvåningen och glädjen var stor när läkaren som undersökte mig kom fram till att jag var öppen 10 cm och livmodertappen var helt utplånad. Även läkaren var förvånad över detta men faktum kvarstod så ingen igångsättning blev nödvändig. Vid 9:30 gick vi därför till ett förlossningsrum där jag fick pencilin och värkstimulerande dropp för att trigga styrkan och tätheten på mina värkar. Snart var alla dropp satta och även en skalpelektrod fäst på lillan (som man skruvar! in i huvudet på den lilla, läskigt!). Fick order om att prova att gå och kissa men hade inga större förväntningar då jag hade klarat det max två ggr på det senaste dygnet trots att jag hade försökt säkert 10 ggr. Gick inte nu heller så blev tappad med kateter, ingen skön upplevelse men kunde ju se nyttan med det när dom hade tappat på 200 ml.

Vid 10:30 började värkarna bli mer påtagliga och från och med nu så var det bara att följa med och ta i. Droppet fick under tiden regleras en hel del gånger då värkarna fortfarande var ganska glesa. Vid 11:30 kändes det nära hela tiden då lillans huvud ställde sig fast men gled tillbaka retsamt gång efter gång, men till slut så fick vi kämpat på och 12:01 så kom hon ut, hal som en liten ål :)

Efter detta följde lite magmassage på mig för att få ut moderkakan samt att dom sydde lite grann. Samtidigt så var jag och A ganska tagna av det lilla knytet som låg på min mage och såg ut som en liten boxare i och med att hon var alldeles röd över ögonen där hon hade blivit klämd under förlossningen

Så resultatet av denna dag: Vår alldeles lilla underbara dotter!